Arkiv

• Problematiserande perspektiv på pedagogiska praktiker och professioner

  Vol 29 Nr 3-4 (2024)

• Pedagogisk forskning för, med och om lärare

  Vol 29 Nr 1-2 (2024)

• Förändring och kontinuitet i pedagogiska verksamheter

  Vol 28 Nr 4 (2023)

• Utveckling av pedagogikens teorier, begrepp och praktiker

  Vol 28 Nr 3 (2023)

• Styrning och innehåll i skolundervisning och pedagogisk forskning

  Vol 28 Nr 1-2 (2023)

• Tema: Abduktion för (nya) pedagogiska upptäckter

  Vol 27 Nr 4 (2022)

  Till numret hör också ett panelsamtal som man kan titta på

  här.

• Pedagogisk forskning i antropocen

  Vol 27 Nr 3 (2022)

  Se även panelsamtalet om temanumret: https://play.lnu.se/media/t/0_8dpkpj8b

• Att leda och lära i pedagogiska verksamheter

  Vol 27 Nr 2 (2022)

• Tema: Berättelser i pedagogisk forskning

  Vol 27 Nr 1 (2022)

  Se även panelsamtalet om temanumret: https://play.lnu.se/media/t/0_hff88xh6

• Mångfaldens skola, förskola och fritidshem

  Vol 26 Nr 4 (2021)

• Pedagogisk forskning i Sverige – 25 år i kunskapsbildningens tjänst

  Vol 26 Nr 2-3 (2021)

• Tema: Storskalig skolförbättring genom Samverkan för bästa skola (SBS) – konsekvenser, möjligheter och hinder

  Vol 26 Nr 1 (2021)

• Kärnan i lärares arbete

  Vol 25 Nr 4 (2020)

• Pedagogikens diskursiva praktiker

  Vol 25 Nr 2-3 (2020)

• Skolan och förskolan i en föränderlig värld

  Vol 25 Nr 1 (2020)

• Pedagogiska tidsdimensioner

  Vol 24 Nr 3-4 (2019)

• Utmaningar i ledning av pedagogisk verksamhet

  Vol 24 Nr 2 (2019)

  Detta nummer rymmer sammanlagd fyra bidrag som på olika sätt belyser aspekter av ledarskap i och av pedagogiska verksamheter och de därtill relaterade utmaningarna. Bidragen fokuserar ledarskapet dels i relation till olika aktörsgrupper - så som förvaltningstjänstemän, skolledare och lärare – och dels i relation till pedagogisk verksamhet inom förskola och skola. Dessa frågor behandlas också i olika format i detta nummer, i form av två artiklar och två essäer. I den första artikeln ”Kommunal förvaltning som politisk aktör: Ett perspektiv på policy och förändring inom förskollärarprofessionen” av Anita Eriksson, Ann-Katrin Svensson och Dennis Beach presenteras hur förvaltningstjänstemän har tolkat och arbetad med 2010-års reformer inom det förskolepedagogiska området. Förskolan som pedagogisk verksamhet är sedan också i fokus för den andra artikeln, författad av Ann-Christine Vallberg Roth och Ylva Holmberg. Artikeln ”Undervisning i relation till omsorg och lärande i förskola: Flerstämmig undervisning och didaktisk (o)takt?” belyser hur helheten av undervisning, omsorg och lärande kan förstås utifrån förskollärares texter och samhandlingar. I sin essä ”Framgångsrika skolor – de flesta enligt deras rektorer” problematiserar Mats Alvesson, på basis av en empirisk undersökning, rektorers perspektiv på den egna skolverksamhetens kvalité. Den andra essän, skriven av Helena Ackesjö, behandlar lärararbetets gränser och de utmaningar som är relaterade till lärarassistenters intåg i skolan, där författaren med hjälp av komparativa inslag reflekterar över frågan ”Borde svenska lärare bli mer franska?”. 

• Ahead of print

  Här finns artiklar som genomgått granskning, men ej tilldelats ett nummer. När artikeln tilldelas ett nummer kommer den att försvinna från Ahead of print-sektionen. 

• Översikt och närhet i pedagogisk kunskapsutveckling

  Vol 24 Nr 1 (2019)

  Årets första nummer rymmer fem vetenskapliga artiklar som på olika sätt hanterar frågor om översikt och närhet i pedagogisk kunskapsutveckling. De tre inledande artiklarna berör på olika vis kunskapsöversiktens plats och funktion inom det pedagogiska kunskapsområdet, medan de två efterföljande riktar fokus mot individens egen kunskapsutveckling. Levinsson diskuterar Skolforskningsinstitutet som ett exempel på en mäklarorganisation vars huvudsakliga uppgift består i att ta fram och tillhandahålla kunskapsöversikter till skolans olika aktörer. Lundström, Stolpe, Björklund och Åström pekar på hur samma tendens mot ett ökat fokus på kunskapsöversikter kan ses i skrivandet av självständiga arbeten inom landets lärarutbildningar. Wallander tar upp den faktoriella surveymetoden som ett sätt att skapa översikt när det gäller studenters omedvetna bedömningsmönster för att på det viset möjliggöra en problematiserande diskussion av egna fördomar. Gunnarsson tar i sin artikel upp manualernas samskapande roll i utformandet av skolors hälsofrämjande arbete och därefter undersöker Bjerstedt i sin artikel vilken potential begreppet musikalitet kan ha för skådespelares lärprocesser.
  Vi önskar en trevlig läsning!
  Redaktionen för Pedagogisk forskning i Sverige

• Professorer inom det pedagogiska kunskapsområdet har ordet

  Vol 23 Nr 5 (2018)

  Specialnumret rymmer femton essäer som fått beteckningen ”exitreflektioner” och sorterar under genren essäer, med företräde för biografiska återblickar skrivna av personer som håller på att lämna akademin och det pedagogiska forskningsfältet. Ett ”call for papers” gick under 2017 ut till professorer som lämnat sina formella anställningar eller som senast 2018 kommer att göra det alternativt före 2019 blir seniorprofessor eller emeritus/emerita. Fokus är riktat mot intellektuella och institutionella perspektiv på områdets formering och reformering utifrån vad medverkande professorer uppfattar som avgörande skeenden, kritiska händelser, brott och kontinuiteter liksom lovande utvecklingar inom disciplinen och/eller kunskapsområdets olika inriktningar.

• Tema: Miljö- och hållbarhetsutbildning

  Vol 23 Nr 3-4 (2018)

  Detta temanummer handlar om teoretisk och empirisk forskning som rör miljö- och hållbarhetsfrågor och visar på olika pedagogiska ansatser som synliggör globala hållbarhetsfrågors komplexitet och pluralism.

• Vol 23 Nr 1-2 (2018)

• Tema: Relationell pedagogik

  Vol 22 Nr Nr 3-4 (2017)

  Detta temanummer handlar om ett nytt och oetablerat forskningsfält. Någon självklar konsensus om vad relationell pedagogik är finns inte och är knappast heller önskvärd. Syftet med tidskriftens ”call for papers” som gick ut hösten 2015 var därför öppet formulerat: att belysa pedagogiska frågeställningar ur olika relationella perspektiv och att introducera relationell pedagogik som ett mångdimensionellt begrepp.

   

• Vol 22 Nr 1-2 (2017)

• Vol 21 Nr 3-4 (2016)