Bidrag

Riktlinjer för författare

Tack för att du väljer Pedagogisk Forskning i Sverige för publicering.

För att säkerställa hög vetenskaplig kvalitet, transparens och likvärdighet i behandlingen av samtliga bidrag till Pedagogisk Forskning i Sverige oavsett om det gäller en artikel, en essä, en recension eller ett debattinlägg, har generella och särskilda författarvägledningar tagits fram för var och en av formerna (vänligen säkerställ att dessa följs innan bidraget skickas in). Genom att sända din text till Pedagogisk Forskning i Sverige intygar du bidragets originalitet. Observera att tidskriften enbart tar emot originalbidrag och att inget manuskript samtidigt får erbjudas någon annan tidskrift eller förlagspublikation. Genom att översända ett reviderat manus efter granskning inför layout, godkänner författaren att manuset får publiceras. Eventuella ändringar av betydelsebärande fel i redan publicerade bidrag sker via en offentlig errata lista i nästkommande nummer. Vid refusering är tidskriftens policy att ingen ytterligare återkoppling på texten ges.

Pedagogisk Forskning i Sverige tar inte ut någon avgift för publicering. Alla publicerade bidrag i tidskriften lyder under Creative Common Licensen CC BY-ND och publiceras som Open Access. Tidskriften förbehåller sig dock rätten att i samråd med författare återpublicera texter, s.k. reprints.

Generella författarriktlinjer som gäller för samtliga bidrag:

1. Layout: Skriv i wordformat, Times New Roman 12 punkter, 1,5 radavstånd, rak vänstermarginal, icke layoutad text. Olika rubriknivåer anges efter rubriken med (1) för rubriknivå 1, (2) för rubriknivå 2 etc.
2. Tabeller och figurer: bifogas som separata filer i originalformatet (för tabeller exempelvis word eller excel, för figurer exempelvis word, tif eller jpeg).
3. Referenser, citat och hänvisningar: utformas enligt APA7, med undantaget att det i referenslistan även ska skrivas ut förnamnen. Dessutom ska DOI-länkar anges om dessa är tillgängliga.
4. Noter: placeras som slutnoter efter texten och före referenslistan. Dock ska noter undvikas i största möjliga mån.
5. Författare: ange samtliga författarnamn med affiliering/ar (där den övervägande delen av arbetet utfördes), adress, telefon och e-mailadresser. Inkludera gärna ORCID. I fråga om medförfattarskap hänvisar vi till följande policydokument: PfS Riktlinjer för samförfattande SWERA Pedagogisk forskning i Sverige 2022-05-25. När artikeln skickas in är det även viktigt att samtliga författare läggs in i systemet.
6. Språk: vi hänvisar till Svenska Skrivregler från Språkrådet.

Författarriktlinjer för vetenskapliga artiklar:

Pedagogisk Forskning i Sverige accepterar för eventuell publicering vetenskapliga artiklar på svenska språket med relevans för det pedagogiska kunskapsområdet i Sverige. Tidskriften har ambitionen att synliggöra olika forskningstraditioner och välkomnar bidrag med olika typer av ansatser och upplägg, från empiriska fallstudier till texter av mer argumenterande karaktär (vänligen se specifika riktlinjer nedan för forskningsöversikter). Före en eventuell anonym sakkunniggranskning av minst två sakkunniga som utses av redaktionen, går artikeln igenom en första redaktionell bedömning.

Riktlinjer:

• Omfånget på en artikel brukar vanligtvis vara mellan 6 000 och 8 000 ord exklusive referenslista, bilagor och eventuella appendix. Antalet ord behöver anges på dokumentet.
• Artikeln inleds med titeln och eventuell undertitel, sedan anges författaruppgifterna. Sedan kommer abstrakt på svenska om 200 ord följt av fem nyckelord. Därefter kommer texten, beroende på artikelns karaktär, förslagsvis med en Inledning/Bakgrund, Material/Metod, Resultat, Analys och Diskussion. Artikeln avslutas med eventuella tillkännagivanden, referenser,
• Följande delar ska finnas med när artikeln skickas in: a) en fullständig version med alla författarnamn, b) en avidentifierad/anonym version, c) en engelsk summary om cirka 500 -1000 ord och med engelsk titel, tillsammans med fem nyckelord också på engelska, d) eventuella bilagor såsom tabeller, figurer etc. i både, en original version och en avidentifierad version.
• De avidentifierade versionerna innebär att alla författaruppgifter behöver tas bort. När det gäller referenser i texten kan det istället skrivas ”författare” eller liknande som platshållare. Dessa referenser tas inte med i referenslistan. Filnamnet utgörs enbart av artikelns titel och dokumentet ska inte innehålla några dolda författaruppgifter såsom dokumentägare, författare till dokumentet et cetera.

Författarriktlinjer för forskningsöversikter:

Tidskriften Pedagogisk forskning i Sverige publicerar olika typer av artiklar i olika format. Med publiceringsformatet, forskningsöversikter, öppnar och inbjuder tidskriften särskilt till kritiska och aktuella översikter av forskning inom det pedagogiska kunskapsområdet. De kan vara av såväl konceptuell som empirisk art och rymma tolkningar och synteser av tidigare forskning inom olika områden, kring olika centrala begrepp, problem eller frågor inom det pedagogiska kunskapsområdet. PfS uppmuntrar särskilt översikter inom det pedagogiska kunskapsområdet och/eller kombinerar forskning med tydlig pedagogisk relevans utifrån olika ”hjälpdiscipliner” som psykologi, sociologi, historia, filosofi, statsvetenskap, ekonomi, data- och systemvetenskap, antropologi etc. alternativt kreativt kopplar samman olika forskningsfält som behandlar pedagogiska frågor.

Olika typer av forskningsöversikter faller inom tidskriftens publiceringsramar:

Integrativa ”fält”-översikter samlar tidigare forskning kring en särskild fråga/ämne och undersöker kunskapsläget (forskningsfronten, ’state-of-the-art’) genom att beskriva hur problemet är begreppsliggjort, vilka olika teorier och metoder som ramat in resultatbilder och vilka olika styrkor och svagheter som kan identifieras inom tidigare publicerad forskning. Historiska översikter, som belyser hur kunskapsläget har förändrats över tid är i regel av tematisk karaktär.

Teoretiska, eller konceptuella översikter undersöker hur olika teoretiska perspektiv eller begrepp formar tillgänglig kunskap kring vissa områden eller frågor. Här ingår också översikter av mer metodologisk natur som beskriver olika metoder som använts kring ett specifikt område eller fråga.

Frågestyrda översikter samlar i regel tidigare empirisk forskning, försöker identifiera och sammanfatta resultatbilder från empiriska forskning kring specifika frågor och kritiskt integrera resultat från olika kvalitativa, kvantitativa och/eller mixade metoder/empiriska undersökningar.

Utöver PfS:s kvalitetskriterier för vetenskapliga artiklar bedöms forskningsöversikter också efter följande kriterier:

1. Översikter bedöms kvalitetsmässigt utifrån kvaliteten på de ingående och inkluderade referenserna, men också utifrån täckningen i urvalet, om de inkluderande studierna sammantaget identifierar de centrala delarna av den studerade frågan/området (referenskvaliteter)
2. Kvaliteten i analyserna av tidigare forskning. Analysen sträcker sig bortom rena beskrivningar och presenterar en grundad kritik mot teoretiska utgångspunkter, metoder och slutsatser i litteraturen. Analyserna ska också behandla frågan om vilka relevanta perspektiv som är inkluderade respektive exkluderade. Analysen behöver vara reflexiv i meningen att en kritisk blick också riktas mot hur det egna analytiska ramverket begränsar presenterade resultatbilder (analyskvaliteter).
3. Forskningsöversikten behandlar och synliggör en viktig fråga inom det pedagogiska kunskapsområdet och vilka implikationer den har för utbildning och lärande (betydelse och relevans).
4. Forskningsöversikten bidrar till att flytta fram positionerna inom det aktuella forskningsfältet genom att validera, tillföra ny kunskap och guida läsaren i hur forskningen kan vidareutvecklas (forskningsfältets utveckling)
5. Forskningsöversikten uppmärksammar riskerna och iakttar försiktighet för att inte miss-tolka eller felaktigt representera andra positioner än den egna, eller visa bristande respekt mot andra motsatta ståndpunkter/positioner (balans och rättvisa)
6. Syftet med forskningsöversikten behöver vara tydligt utsagt och sträcka sig över det aktuella forskningsfältet, koppla samman en viss fråga utifrån en vidare pedagogisk kontext och vara tillgängligt för PfS:s målgrupper (klargjort syfte).

Riktlinjer:

• Accepteras upp till 15 000 ord (exkl. bilagor)
• Referenser - empiriskt material redovisas i särskild referenslista
• Artikeln bör i normalfallet innehålla ett metodavsnitt där sökprocess, urval, inkluderings- och exkluderings-kriterier samt analysförfarande redovisas.
• Alla författare behöver följa PfS:s policy för samförfattande och uppge egen arbetsinsats
• Om forskningsöversikten har en extern beställare behöver faktiska och potentiella intressekonflikter särskilt redovisas, t.ex. vad gäller ekonomiska, politiska eller personliga förhållanden som kan påverka översiktens syfte, utformning eller resultat.

Författarriktlinjer för essäer:

Pedagogisk forskning i Sverige publicerar även essäer. En essä är en text som vilar på två väl balanserade ben, det faktabaserade och det personligt reflekterande. En essä förmedlar kunskaper tillsammans med nya infallsvinklar, men också nya frågor. En essä kan ses som en mycket kort avhandling i populärvetenskaplig ton som behandlar något dagsaktuellt vetenskapligt, filosofiskt eller kulturellt. Språket i en essä kan vara personligt och balanserar mellan att inte vara alltför avancerat, men heller inte alltför informellt. Även i en essä är det viktigt att använda referenser och hänvisningar samt avsluta med källförteckning och/eller en referenslista.

Riktlinjer:

• En essä i Pedagogisk forskning i Sverige omfattar vanligtvis ungefär 5000 ord exklusive referenslista.
• Essän innehåller följande delar: först anges titel och eventuell undertitel, sedan författaruppgifter och en kort sammanfattning på ungefär 100 ord, i vilken det också ska framgå att texten är en essä. Sedan kommer inledningen som presenterar ämne, syfte och frågeställningar. Den innehåller även en motivering av det valda ämnesområdet samt en eventuell beskrivning i vilket sammanhang texten skall ses samt hur ämnet och frågan behandlas framöver i essän. Essäns huvuddel kan byggas upp utifrån jämförelser och/eller kontraster. Redovisa den egna synen på argumenten och stöd resonemanget med referenser och hänvisningar till forskning i din analys. Avslutningen består av en sammanfattning och/eller slutsatser samt en eventuell utblick. Detta följs upp av eventuella noter och en referenslista.

Författarriktlinjer för recensioner:

Recensioner av avhandlingar (fakultetsopponentens sammanfattning) och övriga publikationer med vetenskapliga anspråk samt kurslitteratur välkomnas i tidskriften. Recensioner kan vara skrivna på svenska eller engelska. En recension har, utöver introducerande fakta om publikationen, tre huvudkomponenter: referat, analys och omdöme. Referatet sammanfattar publikationens viktigaste utgångspunkter och innehåll. I analysen identifieras och diskuteras exempelvis publikationens teman, motiv, samhällsrelevanta beröringspunkter och liknande med hjälp av referenser till såväl publikationen som andra texter. Den tredje huvudkomponenten, omdömet, kommenterar publikationens kvalitet med stöd i analysen. En recension är alltid en argumenterande text, men kan anta olika former och i varierande utsträckning vara saklig, formell och värderande. Recensionens tre huvudkomponenter kan därför mycket väl integreras i argumentationen.

Riktlinjer:

• Recensioner bör inte överstiga 2500 ord exklusive referenslista.
• Recensionen inleds med titeln och eventuell undertitel, sedan anges den recenserade publikationen (referens med författarnamn, titel, utgivningsår, utgivare), som följs upp av författaruppgifterna. Därefter kommer texten, innehållande publikationens innehåll, analys (teman, motiv, relevans etc.), motiverat omdöme gällande publikationens kvalitet, referenser till såväl publikationen som andra texter och en summerande avslutning eller slutsats. Det kan ges även en bakgrundsbeskrivning med kommentar till aktuellt samhälls- eller forskningsdebatt, författarens tidigare verk etc., likaså kan språk, illustrationer och liknande kommenteras. Sedan anges eventuella noter och referenser.

Författarriktlinjer för debattinlägg:

I syfte att bidra till en levande debatt välkomnas bidrag av diskuterande karaktär som publiceras i tidskriften.

Kommentarer på något som publicerats i tidskriften skall skickas in senast 30 dagar efter det att texten publicerats. Om debattinlägget publiceras kommer författaren till den text som kommenteras att ges utrymme att svara. I ett debattinlägg framläggs en tes och argument för densamma i syfte att påverka. Tesen är ett ställningstagande som driver hela debattinlägget och styr argumenten. I ett debattinlägg framförs alltså en åsikt. I kommentarer svarar man på tidigare publicerade debattinlägg, men också i detta fall koncentrerat till den åsikt man vill framföra.

Riktlinjer:

• Ett debattinlägg omfattar vanligtvis ungefär 1000-2000 ord exklusive referenslista.
• Debattinlägget inleds med att tydliggöra vad inlägget handlar om och vad som är tesen i artikeln. Textens huvuddel är sedan av argumenterande karaktär, där ett eller flera argument framförs och där det starkaste argumentet ofta läggs sist. Som avslutning kan tesen upprepas samt de viktigaste argumenten. Texten avslutas med eventuella noter och referenslistan.