Att forskningsbasera den svenska skolan : policyinitiativ under 25 år

Resumé

I artikeln analyseras frågan om forskning och evidens i de senaste 25 årens svenska utbildningspolitik. En pågående internationell rörelse mot evidensbaserad skola och undervisning är egentligen inte ny. Det har alltsedan efterkrigstiden funnits ett samspel mellan forskning och politik på utbildnings- och skolområdet. Det finns därför skäl att studera frågan ur ett samtidshistoriskt perspektiv för att förstå hur samspelet mellan forskning, politik och praktik förändras över tid. Den vägledande forskningsfrågan i studien är vad som kännetecknar olika policylösningar kring en forskningsbaserad skola i de mest omfattande politiska initiativen sedan början av 1990-talet. Studien tar utgångspunkt i den internationella diskussionen om evidensbaserad policy och praktik och relaterar till en svensk utbildningskontext. Med hjälp av begrepp från ny-institutionell teori så fokuseras institutionella avtryck av en evidensrörelse i svenska satsningar. Genom textanalyser studeras premisser för en forskningsbaserad skola. Resultaten visar bland annat på ett gradvist skifte från mer indirekta ambitioner att skapa förutsättningar för forskning relaterad till skola och lärare (förhoppningar) mot mer direkta satsningar på undervisningspraktiker för att förbättra elevers kunskapsresultat (åtgärder). För att få legitimitet för policys visar resultaten att de i ökad utsträckning underbyggs med referenser till andra sektorer som till exempel evidens-baserad medicin.