Socioekonomisk bakgrund och dess betydelse för pojkars och flickors läsförmåga och betyg

Abstract

Artikeln bygger på en studie av samband mellan pojkars och flickors socio- ekonomiska bakgrund, attityder till läsning, läsaktiviteter och deras resultat på läsprov och betyg. Undersökningsgruppen bestod av 214 elever i årskurs nio på två skolor i två kommuner. Eleverna besvarade enkäter rörande socio- ekonomisk bakgrund, attityder till läsning samt läsaktiviteter. Resultat på läsförståelsedelen i det nationella provet i svenska i årskurs nio samt elever- nas höstterminsbetyg i alla ämnen samlades in. Faktoranalys användes för att undersöka materialet. I den identifierades tre faktorer, som summerades till variablerna, Kulturellt kapital, Läslust och Läskompetens. Dessa under- söktes i sin tur i relation till kön, resultat på läsprov och betyg med multipel regressionsanalys. Resultatet visade att variabeln Kulturellt kapital har störst betydelse för resultat på läsprov och betyg; särskilt för flickor. Ekonomiska resurser i hemmet i form av kapitalvaror hade ingen betydelse alls. För att dis- kutera och tolka resultatet har Bourdieus teoretiska begrepp kapital, habitus, fält och doxa använts. Resultatet indikerar utifrån ett genusperspektiv att sko- lans uppdrag att möta elever från varierande bakgrunder ännu inte realiserats.