Vad är en svensklärare? En jämförelse mellan lärarutbildningar i svenska och svenska som andraspråk

Abstract

I ungdomsskolan är svenska (sve) och svenska som andraspråk (sva) jämbördiga och ger samma behörighet för gymnasie- respektive universitetsstudier. Ämnena skiljer sig till dels från varandra i innehåll och mål, samtidigt som båda omfattar svenska språket och skönlitteratur.

I denna studie undersöks konstruktionerna av sve och sva i ämneslärarutbildning samt hur de överensstämmer med och förbereder för undervisning i gymnasieskolans ämnen. Detta görs genom att med kvalitativ innehållsanalys jämföra kursplaner från ämneslärarutbildningar i sve och sva från fem lärosäten (två högskolor och tre universitet), samt genom att jämföra dessa med gymnasieskolans ämnesplaner. Analyserna relateras till teorier om första- och andraspråksämnen (t.ex. Sawyer & van de Ven, 2007; Crandall, 2002).

Resultaten visar diskrepans mellan ämneslärarutbildningarna. I högre grad behandlar sve-utbildningarna språkligt och litterärt innehåll, vilket delvis överensstämmer med ämnesplanernas innehåll, till vilket didaktik relateras. Sva-utbildningarna behandlar i större utsträckning faktorer relaterade till eleven, elevens förutsättningar och omständigheter runt eleven – t.ex. andraspråkutveckling eller migration – eller skolan och samhället i relation till exempelvis språkideologi/-politik, attityder eller undervisning i andraspråks-/flerspråkighetsperspektiv. I relation till gymnasieskolans ämnesplan i sva saknas överensstämmelse i delar, varav en väsentlig är skönlitterär läsning och litteraturvetenskap.

Med utgångspunkt i begreppet pedagogisk ämneskunskap (Schulman, 1987) diskuteras vad en svensklärare kan tänkas vara, i relation till dessa två ämneskonstruktioner. Ämneskonceptionerna diskuteras även ur hållbarhets- och likvärdighetsperspektiv och i relation till vilka möjligheter de ger för bildning, samhällsdeltagande och emancipation.