Satsschemat som skrivutvecklande redskap – en modell för utveckling av ett bärkraftigt svenskt skriftspråk
Abstract
Likvärdighetsperspektivet i svensk skola innebär att också redan starka skribenter ska få hjälp att skriva (ännu) bättre texter. Ett mål för starka skribenter är att öka informationstätheten i sina texter, vilket kräver en mer komplex meningsstruktur som i sin tur resulterar i ett mer abstrakt språk.
Ett konkret tillvägagångssätt för skrivutvecklingsarbete med starka elever är att utgå från det gemensamma satsschemat. Modellen utvecklades ursprungligen för arbete med yngre eller svagare skribenter (Lundin 2015, 2017, 2019) men har genom intervjuer med yrkesverksamma svensklärare runtom i Sverige vidareutvecklats för arbete med starka skribenter (Lundin 2023). Det gemensamma satsschemat illustrerar grafiskt hur informationen i en sats är och kan vara strukturerad (efter Platzack 1987).
Arbetssättet kan illustreras med exempelmeningarna på de tre första raderna i satsschemat, som kan komprimeras till en betydligt mer informationstät text på den fjärde.
Fundament
Typplats
N1
A1
V
N2
A2
Många
kämpar
<–
för att mangroveområdena ska bevaras,
(och) många
kämpar
<–
även
för att upprätta lagar som skyddar miljön.
Denna kamp
är
<–
naturligtvis
viktig
för miljön och miljöarbetet.
Kampen för bevarandet av mangroveområdena och även för…
är
<–
naturligtvis
viktig
för miljön och miljöarbetet.
Utöver förtätad information och höjd abstraktionsnivå är informationen genom placeringen i fundamentet förskjuten till vänster i satsen. Härmed öppnas genom en form av rekursivitet på nytt möjligheten att utveckla meningen med ny information i A2: fraser och satser byggs ut såväl linjärt som hierarkiskt för att sedan komprimeras och förtätas och därmed möjliggöra att meningarna åter blir utvecklings- och byggbara.
Statistik
Publicerad
Nummer
Sektion
Licens
Copyright (c) 2023 Katarina Lundin
Det här verket är licensierat under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell-licens.