Kommunikativa strategier som bidrar till hållbar användning av antibiotika

Abstract

Antibiotika används för att behandla vissa infektioner som orsakas av bakterier. Allt fler bakterier har dock utvecklat resistens mot antibiotika. Över tid kan det innebära att vanliga sjukdomar som tidigare botats med antibiotika blir livshotande samt att infektioner som kan uppstå i samband med operation eller allvarlig sjukdom inte går att behandla. En orsak till att resistensen ökar är att antibiotika används i onödan. I Sverige förekommer en överförskrivning av antibiotika när patienter söker vård för symptom på luftvägsinfektion (Nordström et al., 2013).

Föreliggande studie ingår i ett projekt som syftar till att identifiera kommunikativa strategier som främjar ansvarsfull förskrivning.* Om det inte är uppenbart att antibiotika är nödvändigt kan läkaren uppmuntra patienten att avvakta. I samband med detta är skyddsnätsråd, dvs. råd om hur patienten bör agera om symptomen kvarstår eller förvärras vanligt förekommande (Edwards et al. 2019). Skyddsnätsråd innebär att ansvaret för att bedöma hälsotillståndet delvis förflyttas från läkare till patient. Läkaren behöver säkerställa att patienten har tagit till sig den medicinska informationen. Skyddsnätsrådet implicerar också ett förtroende: läkaren måste förlita sig på patientens följsamhet om hälsotillståndet försämras.

Jag använder samtalsanalytisk metod (CA) för att undersöka hur skyddsnätsråd utformas och tas emot i möten mellan läkare och patienter i primärvården. Empirin utgörs av 27 sekvenser som excerperats från en videoinspelad korpus av 67 konsultationer där vuxna patienter söker vård för symptom på luftvägsinfektion. Analysen dokumenterar hur patienter visar följsamhet mot skyddsnätsråd samt vilka strategier som tillämpas i besök där patienter inte visar att de tar rådet på allvar.