Civilsamhällets matdistribution

Abstract

Tillgången till mat har setts som en självklarhet i den svenska välfärdsstaten, men de senaste årtiondena har en tydlig förändring skett då civilsamhällets organisationer blivit allt mer betydelsefulla aktörer i arbetet med matfattigdom (Karlsson 2019; Karlsson & Vamstad 2018). I Sverige lever cirka två procent av befolkningen med svår matosäkerhet och saknar därmed ofta mat (Borch & Kjærnes 2016). Som ett led i arbetet med matfattigdom har organisationer kommit att ägna sig åt utdelning av mat (Lambie-Mumford & Silvasti 2021). Den begränsade forskning som återfinns om matdistribution inom ramen för civilsamhällets organisationer i Sverige, belyser att stadsmissionernas stöd till 67 % består av mat (Vamstad 2018).

Matsvinn och mat som av olika anledningar skänks till civilsamhället för vidaredistribution framhålls vanligen i media och av civilsamhällets organisationer som något som såväl klimatet, livsmedelsföretagen, organisationerna och mottagarna av maten vinner på. Samtidigt går det att problematisera matdistributionen. Vad är dessa verksamheter ett uttryck för och vilka funktioner fyller de i välfärdsstaten? Hur motiveras givandet av mat och vilken betydelse har verksamheten för dem som mottar den? Hur kommer det sig att sociala matbutiker som vänder sig till fattiga grupper öppnas?

Insamlingen av empiri för avhandlingsarbetet kommer att påbörjas 2022. I fokus är Stadsmissionerna och Svenska kyrkan, då dessa organisationer troligen står för det mest omfattande arbetet med matdistribution till ekonomiskt utsatta personer i Sverige. Syftet med avhandlingen är att förstå vilka betydelser matdistributionen har för de berörda organisationerna och för fattiga personer som mottar mat samt vilka funktioner verksamheten fyller i välfärdsstaten.