Lärarlärdom

Beyond reasoning : pitfalls when developing an interdisciplinary program

Åsa Gustafsson — Thu, 12 Jan 2017 00:00:00 +0100

Most modern companies are looking to hire graduates with interdisciplinary skills, so it is important for universities and teaching institutions to meet this demand by offering interdisciplinary courses and programs. IKEA is a major actor in the Swedish business environment and along with IKEA needs and the general development, Linnaeus University has developed an interdisciplinary program called “Innovation through business, design, and engineering” involving three faculties: the Faculty of Technology, the School of Business and Economics, and the Faculty of Arts and Humanities. For faculties developing interdisciplinary programs, additional resources are needed, making efficiency in the development process critically important. This paper reports on the development process of an interdisciplinary master’s program. The efficiency of program development can be improved through shared experiences, so the purpose of this paper is to identify pitfalls in the development process of an interdisciplinary program and suggest possible actions for their prevention.The paper is empirical in nature and data has been gathered through in-depth in-terviews with faculty members, external reviewer, and the IKEA co-workers in-volved. The focus was on the activities of the program development process: initiation, development of the program syllabus, and development of the course syllabus. In total, ten interviews were conducted (12 respondents participated).The study concludes the following pitfalls in the development process:

Unclear specification of assignment and missing requirement specification
Missing decision making mode
Recruitment of faculty members
Missing upper management commitment

The following actions for their prevention are suggested: clear specification of assignment and existing requirement specification, existing decision making model, appropriate recruitment faculty members, and presence of upper management commitment in all activities. Despite these pitfalls, identified in this paper, the program is in line with its original charter with about twenty students from the three facilities enrolled.

Universiell design för lärande : konceptet för ett paradigmskifte där vi anpassar lärosäten och inte studenter

Pia Häggblom — Thu, 12 Jan 2017 00:00:00 +0100

Högskolevärlden arbetar för en ökad mångfald och breddad rekrytering vilket innebär arbete för på en breddad delaktighet. Breddad delaktighet är en förutsättning för att nå ökad genomströmning och ökad anställningsbarhet. Hur ska adjunkter och lektorer skapa breddad delaktighet i sina kurser samtidigt som resurserna sällan ökar? Ett av svaren kan vara att använda de generella principerna för Universal Design och de pedagogiska koncepten Universal Design for Instruction, (UDI),(Roberts, Park, Brown, Cook, 2011) och Universal Design for Learning, (UDL), (Cast, 2011), forskningsbaserade koncept som utgörs av ramverk av principer för en än mer tillgänglig undervisning. I artikeln översätts begreppen UDI och UDL till svenska; Universell Design för Lärande (UDL) och med det begreppet inkluderas bägge varianterna ovan. På Högskolan Kristianstad är Universell Design för lärande en del av högskolepedagogisk grundkurs.

Teaching for 'intersystems analysis': how to create company-specific adaptions of a generic sustanability

Henrik Ny — Thu, 12 Jan 2017 00:00:00 +0100

Strategic sustainable development is a key research and teaching area at Blekinge institute of technology (BTH). This area involves a generic Framework for strategic sustainable development (FSSD) that helps sustainability practitioners to structure tools and concepts according to their ability to support strategic sustainability planning at five levels: (i) system understanding, (ii) principled success definition, (iii) strategic guidelines, (iv) actions and (v) supporting tools. This structuring capability has been a key element of BTH sustainability courses for several years. Another related key ability of sustainability practitioners is to create ’intersystem’ planning frameworks or to adapt the FSSD to a specific organizationor context. In 2011 we replaced a tools and concept focused assignment with a new ‘intersystems’ assignment in the BTH course introduction to strategic sustainable development (MI2407). This paper intended to assess the internal consistency and logics behind the development of the new assignment. It also intended to follow up whether the students who went through the new assignment in 2011 could demonstrate the desired ability to create adapted planning frameworks .If possible this paper was also meant to check to what degree the MI2407 students would still be able to structure tools and concepts on the levels of the FSSD, now that they got less specific training on that skill. We found a clear internal consistency and constructive alignment in how the new intersystems assignment was put together. We also found indications that the students that went through the new assignment, in the MI2407 course in 2011, gained the intended ability to create adapted frameworks, while still gaining an ability to structure tools and concepts on the levels of the FSSD comparable to previous years. If these initial indicative learning outcomes are to be substantiated by further studies then the new intersystems assignment could also become a basis for new consultancy services that The Natural Step and other consultancies could pick up and spread to the business world. This would be much in line with our department’s and BTH’s general ambition to help sustainability practitioners to improve their strategic sustainability planning capabilities and to promote sustainable growth.

Användning av återkoppling för att stödja studenters lärande: en studie av utbildares upplevelser kring användandet av återkoppling

Pia Lindahl, Therese Olsson — Thu, 12 Jan 2017 00:00:00 +0100

Genom att intervjua 10 respondenter har vi försökt att skapa en bild av några utbildares uppfattningar, tankar och erfarenheter kring användandet av återkoppling inom högre utbildningar. Likheter och skillnader mellan de intervjuades uppfattningar, tankar och erfarenheter har analyserats varvid följande tre områden identifierades som särskilt intressanta - vikten av att ge återkoppling när det finns behov av den, fördelar med att ge positiv och framåtriktad återkoppling samt svårigheter med att ge återkoppling som hjälper studentens lärande. Återkoppling upplevdes hos de intervjuade utbildarna ha stor betydelse för studenternas lärande om de ges vid, för studenten, rätt tid. Utbildarna ansåg att ju snabbare studenterna fick återkoppling från att ett arbete lämnas in eller en fråga uppstår – desto större betydelse fick återkopplingen för studentens lärande. Oftast upplevdes återkoppling ge större nytta under kursens gång än i slutet eller efter kursens genomförande. Vi såg att flertalet utbildare upplevde att positiv och framåtriktad återkopplingen under arbetets gång hade större betydelse för studenternas utveckling än verifierande återkoppling vid avslutandet av en kurs. Trots detta upplevde utbildarna att de la ner mycket tid på återkoppling efter kursernas genomförande trots att de enligt egen utsago upplevde att det då egentligen var för sent för att påverka studenternas lärande. Mest problematiskt upplevde utbildarna att det var att få tiden att räcka till för att ge studenterna individuell, konstruktiv och framåtriktad återkoppling som hjälper studentens lärande framåt under kursens gång. Att använda ”peer evaluation” samt att planera in tid för framåtriktad återkoppling under kursens genomförande var några av de exempel på lösningar de intervjuade tyckte fungerat bra. Flertalet av de intervjuade uttryckte dock en önskan om mer kunskap kring hur man kan ge återkoppling och efterfrågade ett större utbyte kollegor emellan. Det finns inget självklart svar på hur man ska ge återkoppling, men genom att ta del av respondenternas olika uppfattningar kan den samlade bilden öka förståelsen av fenomenet. Vi har i denna studie funnit att den allmänna uppfattningen bland de intervjuade utbildarna är att framåtriktade återkoppling som ges i en konstruktiv och positiv form under utbildningen är av stor vikt för lärandet men att denna typ av återkoppling tar tid att ge och dessutom kan vara svår att ge.

Teaching using video-conferencing: approaches and challenges

Christine Niyizamwiyitira — Thu, 12 Jan 2017 00:00:00 +0100

Video-conferencing teaching removed the barrier of distance learning, and reduced studying cost. This type of learning has boosted the number of graduates in a short time at a low cost. However, the quality of education has been criticized; the literature review showed that the Community of Inquiry framework (CoI) cognitive, social, and teaching presences must be followed in order to improve the learning and teaching quality. This paper investigates the pedagogic approaches and challenges of video-conference teaching in a multi-campus environment. Two methods are used in this study; namely, literature review and case study. The literature review shows the state-of-the-practice of video-conferencing teaching in order to know the challenges in this area and providing a base for conducting the study on the field. As a result, thoughts and experiences could lead course developers and designers to alleviate issues that are present in this type of teaching. In order to have real world experience, a case study is conducted on tele-education learning center of University of Rwanda (UR). In this center, Indian universities offer courses at the college of education learning center in the UR and to other Universities across African countries simultaneously. The data is collected through unstructured interviews, and the analysis is done using the CoI coding template which embeds the key indicators of CoI. It was found that teacher centered learning method is improved by a synergy of students centered, project based, and inquiry based learning in order to engage students to think critically and creatively. This is referred as from “sage on the stage to guide on the side.”

A framework for entrepreneurial learning in higher education

Sarah Philipson — Thu, 12 Jan 2017 00:00:00 +0100

This paper is a conceptual paper that develops a framework for how to provide an entrepreneurial learning environment in higher education. The framework is based on Vygotsky’s pedagogics and Polyani’s concept ”tacit knowing”. The teacher will instruct the students on how to do ”things”, getting experience of how to do things they cannot yet do, proposing methods how to externalise and reflect on the tacit knowing, in order to acquire a reflected externalised knowledge.

Generella kompetenser och forskningsanknytning i utbildningen - en akademisk slinga för dataloger

Braco Veletanlic, Kamilla Klonowska — Thu, 12 Jan 2017 00:00:00 +0100

Akademisk slinga är ett pedagogiskt begrepp som används vid Högskolan Kristianstad. Akademisk slinga har för syfte att integrera generella kompetenser och färdigheter i ämneskurser i grundutbildningar. I sin grundform ska akademisk slinga även utveckla studenternas kommunikativa förmågor och förmågan att lösa problem och arbeta i grupp. Under 2014 genomgick kandidatprogrammet i datalogi (Datasystemutvecklingsprogrammet) vid Högskolan Kristianstad en rad förändringar. En av de viktigaste drivkrafterna bakom dessa förändringar var att skapa förutsättningar för en systematisk introduktion i ett vetenskapligt förhållningssätt och på detta sätt hjälpa studenterna att utveckla kunskap om ämnets vetenskapliga grund och förmåga att orientera sig om aktuella forskningsfrågor. Utbildningen skulle få en tydligare forskningsanknytning. Akademisk slinga, som i sin grundform syftar till att fokusera på generella kompetenser, sågs som ett möjligt verktyg för att uppnå detta mål. En systematisk utveckling av generella kompetenser ansåg vi kunna skapa viktiga förutsättningar för utveckling av det vetenskapliga förhållningssättet vilket i sin tur skulle leda till att studenterna kunde tillgodogöra sig det ämnesspecifika och även uppnå utbildningens examensmål. Den akademiska slingan i datalogiprogramme tblev på så vis ett verktyg som skulle skapa en tydlig länk mellan det generella och det ämnesspecifika. För att möjliggöra detta definierades övergripande lärandemål och examinationsmoment för den akademiska slingan. Lämpliga kurser valdes ut och omarbetades avseende lärandemål och innehåll. Kursmoment som fokuserar på generella kompetenser och forskningsanknytning inkorporerades i dessa kurser med lärandemål och examinationsformer som haren tydlig relation till utbildningens övergripande lärandemål. Dessa kursmomen tutgjorde på detta vis ett tydligt, progressivt spår i utbildningen. En viktig punkt som den akademiska slingan fokuserar på är att ge studenterna möjlighet att tidigt i utbildningen bekanta sig med olika forsknings tema och forskningsprojekt. Moment med vetenskapsteori och vetenskaplig metod introduceras tidigt. Seminarium som undervisningsform används genomgående i utbildningen. Det vetenskapliga förhållningssättet medvetandegörs och konkretiseras i olika projekt och laborationer.

How to increase the students' degree of involvment and participation in project based courses?

Diana Saplacan, Marijana Teljega — Thu, 12 Jan 2017 00:00:00 +0100

The degree of students’ involvement and participation in non-examinatory parts of courses at higher level, such as lectures, is often significantly lower than in the examinatory parts. This can especially be seen in project based courses, where the main examination form is done through the application of theory into a practical project, rather than through a written examination. More specific, this paper focuses on two such courses, from the area of software engineering. The courses are given on the second, respectively third year, of the Bachelor Programme in Software Development, at Kristianstad University. These are also part of the academic loop1 of the programmes. Here, the lectures were replaced by seminars based teaching, with the purpose of raising the students’ degree of active - involvement and participation into the courses, ensuring a better learning quality, enabling more interaction between the groups of students, and finally facilitating a higher application of the theory into the practical project. Through concrete examples, the paper will show case the changes that were made in these two courses, with regard to the learning outcomes, the academic loop, and formative examination forms, such as seminars, with the purpose of increasing the qual-ity of teaching and learning. Finally, the immediate positive effects of these changes show we need to look further on how we can find more innovative ways of teaching and learning, especially in the project based courses, in order to increase student’s degree of involvement and participation.

Assessing co-creation of value using service science to promote students shift from passive to active learners

Jennifer Contreras, Päivi Jokela, Anne Norling — Wed, 21 Dec 2016 00:00:00 +0100

In this paper our aim is to study the co-creation of value in E-learning in the context of Swedish higher education. In order to conceptualize the value realization in learning processes, we propose a framework based on service dominant logic and service science as well as on the revised Bloom’s taxonomy. The service science approach contends that universities and teachers can only propose value of education and offer resources to its realization, but the real value of learning is always created collaboratively and interactively with learners and learner networks. The interactive participation within learning networks entails that it is not sufficient to only acquire factual knowledge from others but it is also necessary to create and exchange new knowledge. In terms of the revised Bloom’s taxonomy this implies a shift from lower to higher order of thinking, towards more abstract forms of cognitive skills. We suggest that a successful interactive value realization in the learning process can facilitate the anticipated progress from passive to active learners. A pilot test has been conducted at the end of the spring semester 2015 on two distance based courses for bachelor students offered by the Department of Computer Science at Linnaeus University. The result from this preliminary survey aims to point out the direction for further research efforts.