Förorten som experimentfabrik eller arena för hållbart socialt

Abstract

Under de senaste tre decennierna har förorter i större svenska städer varit föremål för en rad projekt med syften som att motverka segregation, förbättra barn- och ungas levnadsvillkor, minska arbetslösheten och förebygga brott med flera. Den ymniga floran och kreativiteten i projektutformningarna ger bilden av ”den urbana frontens politik” som ett slags samhälleligt experimentfabrik, vars leverans dock ofta haft för kort livslängd och haft svårt att tillgodose de mer grundläggande behoven. Den urbana fronten är ett begrepp som Henrik Örnlind utvecklat i sitt avhandlingsprojekt som undersöker förortspolitiken som ett försök att hantera en mer grundläggande omstrukturering av ekonomi, platsers betydelse och därmed samhälleliga relationer mellan grupper och intressen.
Trots den uppenbara motsägelsen att sociala, ekonomiska och ekologiska hållbarhetsfrågor skulle kunna avgränsas till vissa enstaka platser, kommer presentationen att undersöka förutsättningarna för att organisera ett socialt arbete i utsatta områden med fokus på social hållbarhet. Utifrån två empiriska studier av socialt arbete i förorter visar vi hur områdesbaserade åtgärder kan ge värdefulla ingångar till att förstå och synliggöra strukturella och organisatoriska problem som kan motverka social hållbarhet. I presentationen formulerar vi också ett förslag på hur ett hållbart socialt arbete i utsatta områden skulle kunna organiseras utifrån de tre dimensionerna: utforskande, öppnande och sammankopplande. Dessa dimensioner fäster en tonvikt vid problemformulering, multipla perspektiv, dialog och skapande av länkar mellan olika aktörer, institutioner och resurser.