”Klienterna är det minsta problemet”. En studie om kunskapsanvändande i socialt arbete

Abstract

Kunskapsanvändande i praktiskt socialt arbete eller bristen därav, har diskuterats och problematiserats under många år. Förhållandet mellan akademisk och praktisk kunskap i socialt arbete är komplext och beskrivs ofta som att det existerar ett glapp dem emellan, ett glapp som måste överbryggas på olika sätt. Den här studien illustrerar de komplexa förutsättningarna för kunskapsanvändande för socialarbetare, utifrån rådande organisatoriska ramar. Vidare problematiseras kunskap som begrepp och hur olika beskrivningar och förståelser av kunskap påverkar diskussionen av kunskapsanvändande. Det empiriska materialet som kommer att beskriva det här utgörs av intervjuer med socialarbetare som deltog i en utbildningssatsning för handläggare för försörjningsstöd i socialt arbete. Utifrån analys av intervjumaterialet illustreras hur socialarbetarna beskriver och uppfattar kunskap antingen som något som 1) distanseras för att det upplevs för komplext och oanvändbart, eller 2) något som används för att frammana förändring. En aspekt som försvårar kunskapsanvändande är de komplexa organisatoriska förhållanden under vilka man arbetar. En aspekt som kan möjliggöra är en chef/ledare som uppmuntrar och underlättar kunskapsanvändande och som har mod att testa nya tillvägagångssätt.